Di Sait Vo Lusérn



19/08/2016
()

BALDA DI KHINDAR NÈT TARFAN LIRNEN SOI MUATARZUNG

C’è minoranza e minoranza, profonde disparità all’interno dell’Unione Europea



La tutela delle minoranze linguistiche è uno dei valori fondamentali dell’Unione Europea. Questo almeno in teoria, ma nei fatti vi sono grandi disparità di trattamento fra i diversi gruppi minoritari, a seconda dello stato membro in cui vivono. Un caso emblematico è quello della minoranza turca in Grecia, che negli ultimi tempi sta assistendo a una graduale restrizione dei propri diritti da parte del governo centrale.

Di Tratscha iz a redjong getoalt zbisnen zboa lentarn: di mòrgassait gehöart dar Turkìa, di abassait dar Grètscha. Afti abassait lebeta a mindarhait vo schiar 80.000 musulmé boda ren turk. Nå in Tratatt vo Lausanne, untarschribet zbisnen Grètscha un Turkìa ’z djar 1923, disa mindarhait schöllat soin geschützt, ma di hoachan boda redjarn in Grètscha soinen nia sovl  drauzgemacht vo disan tratàtt. Defatti di türk, gelaich azpi alle di åndarn musulmé boda lem in Grètscha, soin bol darkhennt azpi relidjong, ma nèt azpi zungmindarhait. Meararne feroine boda håm gesüacht zo traga vür di zung un kultur turk soin khent inngespèrrt in di khaich. Haür in madjo a delegatziong vo dar Tratscha iz khent ka Poatzan zo reda pinn vorsitzar vo dar Provintz Arno Kompatscher, zoa zo bizzasan mearar vo bi da lebet da taütsch mindarhait in Beleschlånt un zo kontara bia ’z iz, lem azpi mindarhait in Grètscha. Di fremmegen soin darstånt zo darvera ke in Südtirol aniaglaz khlumma lentle au pa krötz hatt soi taütsch schual un soin taütsch khindargart. Ja, umbromm in Tratscha soinda lai biane schualn vor di khindar vodar mindarhait turk: fin vor biane zait, in dise schualn hattma getarft lirnen in pean in zungen. Est però daz turk khint gelirnt azpi “fremmege” zung, lai biane urn afte boch. In di aministratziong von schualn o tarfma ren lai da natzionalege zung. No birsar geatz in khindargart: sèmm khinta geredet lai grèko. No darzuar, sidar a par djar a naüga ledje zbink di eltarn zo schikha di khindar in khindargart vor zboa djar. Durch in stèttle vo Sahin/Echinos a khnopf vo schiar 20 müatar hatt auzgemacht nèt zo schikha di khindar in khindargart. Bal ‘z iz gest zait zo giana ka schual, di schualdirektion hatt nèt geböllt ånemmen dise khindar. Lai dòpo vil gestraita di khlumman håm gemak åhevan di schual. Vor biane zait di laüt von an feroin, boda hatt offegetånt zboa khindargert zo lirna in khindarn daz turk, soin khent augehaltet un gevüart in rècht. ‘Z parirt ke dise khindargert håm nèt gehatt alle briavan a pòst azpi ‘z hatt z’soina. No haüt boaztma nèt bia ‘z bart gian zo geriva ditza rècht. Söttane sachandar, boda üsåndarn gedenkhanaz vo schaülane, vorgånnate zaitn, khemmenda vür haüt, in di Euròpa von djar 2016. Bar bölln lai gedenhan, in pasaran, ke di mindarhait grèka, soi zung un soi kultur, in Beleschlånt soin geschützt vodar ledje 482/99 azpe da zimbar, da bèrsentòlare un da ladinare un åndre achte, lai zbölve in gåntzan. Saibar kontent un stoltz alóra von sèll bobar håm un geabar vür zo reda azpe biar un zo lirnaz ünsarn khindarn! 
Paolo Pergher 

 

Trentino, Di Sait vo Lusérn, venerdì 19 agosto 2016
BALDA DI KHINDAR NÈT TARFAN  LIRNEN SOI MUATARZUNG

CONDIVIDI