Le pari opportunità tra uomo e donna significano innanzitutto condivisione di ruoli ma possono essere favorite da interventi pubblici come gli asili nido. Luserna ci prova
Il comune di Luserna in partnership
con la cooperativa Tagesmutter del
Trentino «Il Sorriso» e l’Istituto Cimbro
ha elaborato un progetto dedicato
all’infanzia volto a soddisfare i bisogni
di conciliazione e di pari opportunità
per le donne che necessitano di avvalersi
di un servizio educativo per la fascia
d’età dai tre mesi ai sei anni dal lunedì
al sabato dalle ore 8.30 alle 17.00
con un’educatrice esperta e una figura
professionale con esperienza, in possesso
del patentino di lingua propria Cimbra.
La lingua propria della comunità di
Luserna infatti, sarà di primaria importanza
all’interno del progetto, in questo
modo si cercherà di arginare l’erosione
linguistica in atto negli ultimi anni.
L’esposizioni alla lingua di bambini in
età prescolare non può che favorirne
l’apprendimento. La lingua dei padri, antica
più di mille anni, è il bene più prezioso
della comunità intera, di coloro
che la parlano, come di coloro che non
la parlano, ma appartengono alla stessa
cultura.
Nètt Lai Måmma, an pezzarn nåm hebatma
nètt gemak vennen vor in naüge
prodjèkt boda bart åhevan, odar pezzar,
boda bart machan vürgian auz pan
gåntz summar in åndar bichtege prodjèkt,
boda sa alle di Lusérnar khennen,
ubarhaup ber ’z hatta khlummane khindar,
gehoazzt: «Khlummane Lustege
Tritt.» Ombromm Nètt Lai Måmma? Om-
I
bromm dar prodjekt geat boll å in khindar
von drai månat sin afte sèkhs djar,
ma dar iz khennt augelekk vor earst zo
helva auz in müatar boda, haüt mearar
baz nia, muchan arbatn zo traga vür soi
famildja. In Beleschlånt mearar baz in
alle di åndarn lentar europei, di baibar
boda leng afte bèlt khindar muchan sèmmlazzan
z’arbata, odar da muchan hintarstian
in soi arbat, un iz gåntz sber azta
a baibe siånka brevatar az vil månnen
gelång zo riva in an platz z’schafa.
Ditza iz a groaza unrècht (ingiustizia)
boda vürkhinnt ubarhaup, ombromm di
måmme un di tatte, bizzan nètt bo zo lazza
di khindar balsa gian z’arbata un di
mearastn vert, iz pròpio ’z baibe z’ stiana
dahumman un peng ditza zo khemma
geschedeget afte arbat. Da, in da ünsar
provintz vo Tria, in di asile vor di
khindar von 6 månat sin afte 3 djar
khemmenda genump lai drai khindar atz
vünve, di åndarn muchanse randjàrn azpi
sa soin guat... Atz Lusérn, furse vor da
earst bòtta, khinnta zuargètt in måmme
zo maga lazzan di khindar in di hent vo
laüt bodazan bizzan un boda soin
khennt abegelirnt bia zo haltase an
pestn di khlümmanarstn o, schiar vor
daz gåntz djar. Ma mage boll gloam ke
di baibar (un di månnen) bartn mang
gian nå soin mestìarn pittnan rinngarz
hèrtz. Da soin vil di sachandar boda
bartn khemmen getånt in di zait boda di
khindar bartn stian in disan naüge Summarkhindargart,
ma alle bartn süachan
zo macha khennen in khindar di eltarn
vo Lusérn, un in eltarn di khindar, asó,
khennantese pezzar di umman pinn åndarn,
bartz vürkhemmen hèrta mindar
azta di non ren zuar in khindar atz belesch,
gloabante ke di khindar mang nètt
vorstian azpe biar. I sise sa alle di sèlln
pikkela in di gert prokhan grass umme
di salatt her, magare tretanse untar un di
altn boden khön azpidamar hèrta iz
khennt khött miar: «Du pist abegelatt azpi
a khèlble ka lånngez» (ang)
l'adige pag.45