Di Sait Vo Lusern



01/06/2012
(Lingua e cultura)

NÈTT LAI DI MÅMMA VOR DI KHINDAR

Le pari opportunità tra uomo e donna significano innanzitutto condivisione di ruoli ma possono essere favorite da interventi pubblici come gli asili nido. Luserna ci prova


Il comune di Luserna in partnership con la cooperativa Tagesmutter del Trentino «Il Sorriso» e l’Istituto Cimbro ha elaborato un progetto dedicato all’infanzia volto a soddisfare i bisogni di conciliazione e di pari opportunità per le donne che necessitano di avvalersi di un servizio educativo per la fascia d’età dai tre mesi ai sei anni dal lunedì al sabato dalle ore 8.30 alle 17.00 con un’educatrice esperta e una figura professionale con esperienza, in possesso del patentino di lingua propria Cimbra. La lingua propria della comunità di Luserna infatti, sarà di primaria importanza all’interno del progetto, in questo modo si cercherà di arginare l’erosione linguistica in atto negli ultimi anni. L’esposizioni alla lingua di bambini in età prescolare non può che favorirne l’apprendimento. La lingua dei padri, antica più di mille anni, è il bene più prezioso della comunità intera, di coloro che la parlano, come di coloro che non la parlano, ma appartengono alla stessa cultura. Nètt Lai Måmma, an pezzarn nåm hebatma nètt gemak vennen vor in naüge prodjèkt boda bart åhevan, odar pezzar, boda bart machan vürgian auz pan gåntz summar in åndar bichtege prodjèkt, boda sa alle di Lusérnar khennen, ubarhaup ber ’z hatta khlummane khindar, gehoazzt: «Khlummane Lustege Tritt.» Ombromm Nètt Lai Måmma? Om- I bromm dar prodjekt geat boll å in khindar von drai månat sin afte sèkhs djar, ma dar iz khennt augelekk vor earst zo helva auz in müatar boda, haüt mearar baz nia, muchan arbatn zo traga vür soi famildja. In Beleschlånt mearar baz in alle di åndarn lentar europei, di baibar boda leng afte bèlt khindar muchan sèmmlazzan z’arbata, odar da muchan hintarstian in soi arbat, un iz gåntz sber azta a baibe siånka brevatar az vil månnen gelång zo riva in an platz z’schafa. Ditza iz a groaza unrècht (ingiustizia) boda vürkhinnt ubarhaup, ombromm di måmme un di tatte, bizzan nètt bo zo lazza di khindar balsa gian z’arbata un di mearastn vert, iz pròpio ’z baibe z’ stiana dahumman un peng ditza zo khemma geschedeget afte arbat. Da, in da ünsar provintz vo Tria, in di asile vor di khindar von 6 månat sin afte 3 djar khemmenda genump lai drai khindar atz vünve, di åndarn muchanse randjàrn azpi sa soin guat... Atz Lusérn, furse vor da earst bòtta, khinnta zuargètt in måmme zo maga lazzan di khindar in di hent vo laüt bodazan bizzan un boda soin khennt abegelirnt bia zo haltase an pestn di khlümmanarstn o, schiar vor daz gåntz djar. Ma mage boll gloam ke di baibar (un di månnen) bartn mang gian nå soin mestìarn pittnan rinngarz hèrtz. Da soin vil di sachandar boda bartn khemmen getånt in di zait boda di khindar bartn stian in disan naüge Summarkhindargart, ma alle bartn süachan zo macha khennen in khindar di eltarn vo Lusérn, un in eltarn di khindar, asó, khennantese pezzar di umman pinn åndarn, bartz vürkhemmen hèrta mindar azta di non ren zuar in khindar atz belesch, gloabante ke di khindar mang nètt vorstian azpe biar. I sise sa alle di sèlln pikkela in di gert prokhan grass umme di salatt her, magare tretanse untar un di altn boden khön azpidamar hèrta iz khennt khött miar: «Du pist abegelatt azpi a khèlble ka lånngez» (ang)

l'adige pag.45